Pälsvård/Pälsskötare

Pälsvård

Du har valt en pälshund och du kommer förmodligen underfund med den pälsskötsel som passar just dig och din hund bäst, men att få hunden att komma överens med pälsvården är A och O för att det ska lyckas.
Du har säkert redan fått bra råd av den uppfödare där Du köpt din hund, men jag har förstått av de medlemmar som hör av sig till mig angående pälsbekymmer att det inte alltid räcker till, man glömmer och nya situationer dyker upp, man kanske bor långt ifrån sin uppfödare när problemen kommer.
Det finns några erfarna klubbmedlemmar som åtar sig att hjälpa Dig med pälsvård, tveka inte att ta kontakt med dem., lista finns längs ner på sidan.

Jag vill nu dela med mig av mina egna erfarenheter och ge dig några goda råd här som du förhoppningsvis kan ha nytta av i din vardagliga skötsel av din Beardis.

Att få sin hund att vara stilla och lugn när den vårdas är ett måste om ni ska orka med den vård som en Beardispäls kräver.
Har du en valp ska du ”plocka” mycket på den, börja så fort du fått hem den! Kolla tänder, titta i öron, inspektera pälsen, ta på tassar, alltid med mjuka händer men med bestämdhet, det är du som avgör när det är färdigplockat, avsluta med pussar och godis när hunden är lugn och accepterar ditt ”plock”.
Borsta varje dag men korta stunder. Vänj hunden att ligga på sidan när den borstas. Det går då lättare att komma åt mage, armhålor och ljumskar.

En Beardispäls ska vara ren när du kammar och borstar den.
Många undrar hur ofta man ska bada en hund. Med ett milt schampo kan du bada din hund när du tycker den är smutsig helt enkelt. Jag badar mina hundar ungefär var annan månad plus när de ska på utställning. Har ett schampo som är koncentrerat och som man kan späda upp till 10 ggr. Använd balsam, det gör pälsen mjuk och det går lättare att handskas med tovorna samt det gör att hårstråna inte går av så lätt.
Några lätta stänk med vatten från duschflaskan mellan baden fuktar pälsen och gör så att det sträva täckhåret blir mjukare och inte bryts av så lätt. Det blir bättre för dig också eftersom pälsen inte flyger och dammar.
En fuktig päls som får självtorka, utan någon genomborstning, har en benägenhet att tova till sig.

Hanhundar kissar ofta på sin päls, och de utsatta områdena kan du tvätta varje dag om du känner för det. Klipp gärna pälsen på ett rejält område runt könsorganet så blir det mer hygienskt, plus att tovor inte bildas vid det känsliga stället. Glöm inte att hålla rent runt anus också.
Ställen där tovor lätt bildas är bakom öronen, i ljumskarna, baksidan av låren.
Kolla att inga små hårda tovor bildas i mungiporna och gör rent efter måltider. Skägget kammas lättast ut med tovkammen eller den mindre kammen.

Potatismjöl är förträffligt att få sin hund snabbt uppfräschad med. T.ex. om min hund har fått lite lös avföring sittande kvar i pälsen och jag inte har tid att bada den just då brukar jag torka det värsta med toapapper, duscha på lite med vattenflaskan, strö på rikligt med potatismjöl, låt verka en stund och borsta sedan ur med borste. Det blir även jättefint på de vita tassarna och i skägget om man först duschar med vattenflaskan, torkar lite med handduk, lägg på potatismjöl, låt verka en stund och borsta ur. Potatismjölet absorberar fukt och smuts på ett nästan mirakulöst sätt och är särskilt till stor glädje för utställarna när de ska ha sina hundar snabbt fräscha innan de visas upp för domaren.

Jag får ofta frågor om varför päls blir rödbrun runt mun och mellan trampdynor. Det beror på att fukt och bakterier kommer tillsammans och bildar en svampinfektion. Tvätta med Fungoralschampo (finns på Apoteket), klipp bort den missfärgade pälsen om den sitter mellan trampdynorna, håll torrt så mycket det går, pudra på potatismjöl. Är huden röd och kladdig så har veterinären bra medel för det. Sitter missfärgningen i skägget kan du ta Fungoral även där. Du kan också tvätta skägget med Galltvål eller med Yes gröna diskmedel några gånger.

Ett bra sätt att få sin hund snabbt skapligt ren är att doppa de smutsiga tassarna i en hink med vatten (man kan också ha i ett par droppar schampo) och sedan frottera med en handduk.
Efter det att jag har varit i fårhagen och vallat med mina hundar brukar de inte vara särskilt trevliga att få in i bilen då lera och fårbajs sitter i pälsen.
Jag har med mig en tiolitersdunk med vatten, en hink och några handdukar och får bort det värsta innan hemfärd.
Bestäm först vilken del Du ska börja med på hunden, den blir bara virrig om Du hoppar med borsten över dess kropp hur som helst.
Var målinriktad och bestäm dig för en kroppsdel i taget. Detta är särskilt viktigt när man har en unghund som har både valppäls och vuxenpäls samtidigt, man kan lätt få lite panik när man inte ser någon ände av all päls och inte veta var man ska börja i allt.
Det kan då vara klokt att planera in pälsvården på fler tillfällen under flera dagar för att inte ta slut på sig själv och hunden. Jag har haft ett ”pälsmonster” där jag under hans unghundsperiod var tvungen att skriva ett schema på fyra dagar för var jag hade varit i hans päls och för var jag skulle börja nästa dag. Så gjorde jag ungefär var 14:de dag under några månader tills pälsen lugnat ner sig i tillväxten.
Det blir för jobbigt både för dig och hunden att ta för långa pass och det kan bli en negativ känsla inför pälsvården.
Mina hundar kommer gärna när jag bara börjar ta i borstar och kammar, de lägger sig gärna och det händer ofta att de somnar under mitt arbete. Bryt gärna av då och då och ge hunden massage eller en lekstund.
Hunden ska aldrig få bestämma när du ska sluta! Gör den det så kommer det att bli kämpigt för dig. Avsluta alltid ett pälsvårdspass när det går bra och hunden är avslappnad och lugn.
Jag sitter ofta på golvet framför TV-n med en hund i knät som jag borstar på, det känns avkopplande för både mig och hundarna.
Bena/skikta upp pälsen, gå systematiskt igenom den, ända in till huden, (det är som att vända bladet i en bok).
Arbeta lugnt, inget slit och ryck. Håll gärna emot lite med en hand så det inte drar för hårt och nyps i skinnet på hunden.

Hittar du en tova så börjar du försiktigt med att dra isär den med fingrarna, inifrån hårfästet och utåt.

Fortsätt därefter att med hjälp av ”tovkammen” ytterligare dela upp tovan till flera små, till slut tar du stålborsten som tar med sig det lossnade håret och jämnar till.

Är det en tova som har filtat ihop sig så tar du en sax och klipper ett snitt inifrån tovans bas och ut mot toppen, fortsätt med fingrar, tovkammen och borsten. Ibland finns det inget annat val än att klippa bort tovan helt och hållet, rakt av.

Det finns balsamspray att köpa och som jag använder på besvärliga tovor, jag sprayar det in i tovan och masserar lite och vips så går det lättare.
Använd sprayen där du tycker det behövs! När pälsen benas upp så tar du samtidigt en koll på att huden mår bra och du har lättare att se eventuella fästingar, löss eller sår.
Till småsår använder man Jodopax Hud och Sår (Apoteket).

Kardborrar får man lättare bort genom att blöta dem med vatten, tag sedan det värsta med fingrarna och avsluta med borsten.
En av mina hundar fick en gång spillolja från en skogsmaskin på båda sina framben. Jag fick bort det genom att massera in vanlig matolja på de drabbade ställena och sedan schamponera med vanligt hundschampo, detta upprepade jag ett par gånger och det blev bra.
Använd aldrig starka grejer som avfettningsmedel eller dylikt.
Med matolja eller barnolja kan man också lösa upp ingrodd smuts som ofta sitter på mage och bröst.

Pälsen mellan trampdynorna kan du klippa kort, (om du inte ska ha hunden på utställning, då ska den vara kvar).
Det går förstås att kamma tasshåret med en liten kam, men du undviker en hel del smuts, små hårda tovor och isklumpar på vintern om det hålls kortklippt.
Om tasshåret på ovansidan ”flyter ut” i långa testar på marken så blir det bra om du klipper lite runt om.
Utställningshundar ska inte trimmas!

Klorna ska självklart hållas väl klippta och tänk då särskilt på femte tån uppe på insidan av frambenen, där päls kan trassla till sig.

Drag försiktigt bort håret inne i öronen. Titta och lukta regelbundet i hundens öron. Vid behov finns rengöringsmedel för öron på Apotek eller i välsorterade hundtillbehörsaffärer.
Vid misstanke om inflammation kontaktas veterinär.
Tänk på att torka ur öronen efter sommarbaden.
Tänderna borstas med en mjuk tandborste. Om det finns tandsten kan man ta bort det med en där för speciell tandstensskrapa som går att köpa i välsorterade hundtillbehörsbutiker.
Har du vant hunden från valpstadiet att bli pillad i munnen så brukar det här gå bra, och du sparar in många pengar på veterinärbesök.
Bra att ha grejer
Bakre raden: Schampo, balsam, balsamspray, duschflaska, Jodopax, potatismjöl öronrengöringsmedel.

Främre raden: Borste med blandad nylon och svinborst, bred stålborste, smal stålborste, trubbig sax, tovkam, liten kam, tandstensskrapa, tandborste, tandkräm, kloklippare

Lycka till!
Text: Tina Bengtsson
Foto: Ulrika Bengtsson